|
|
|
Vad är urvalsmetodik?
Idén med urvalsmetoder är att man inte skall behöva undersöka alla för att bilda sig en bra uppfattning om en grupp individer. Urvalsmetoder lär ut metoder för att göra detta på ett effektivt sätt så att man kan göra bra och användbara uttalanden utan att man behöver ta fram och fråga fler än nödvändigt. I grundutbildningen brukar man gå igenom några enkla men vanliga metoder som stratifierat urval och enkla klusterurval. I många fall har man tillgång till mycket hjälpinformation. Det kan röra sig om förra årets värden när företagen tillfrågas om antalet anställda eller omsättning. För individer kan t ex finnas tillgång till fördelningen på ålder, civilstånd, kön och taxerad inkomst för hela befolkningen. Om det när man dragit ett urval blivit för många kvinnor eller en för hög medelinkomst kan man justera urvalet i efterhand så att det ger en bättre bild av verkligheten.
Om man drar ett urval på ett olämpligt sätt kan man få ett systematiskt fel. Om man t ex väljer ut var 15:e dag vid en studie av folks köpvanor kommer man lätt att få för många eller för få intervjuer i slutet av månaderna dvs runt löneutbetalningarna. I ett bra urval bör man därför försöka att balansera de viktiga effekter som man känner till och i övrigt randomisera så att slumpen skall göra att det inte blir för många av någon typ. Urval där man i princip kan beräkna urvalssannolikheterna brukar kallas sannolikhetsurval. Det finns en omfattande teori för sådana urval. Då brukar man låta en enhet som valts ut med sannolikheten pi=1/k representera k=1/pi stycken enheter i populationen.
Det finns speciella problem när man vill beskriva förändringar över tiden och gör flera på varandra följande undersökningar. Då kan man t ex bestämma sig för att tre fjärdedelar av urvalet skall vara gemensamt mellan undersökningar som görs vid varandra följande tidpunkter. Då blir det till exempel lättare att se vad som händer med personer som råkat ut för något speciellt t ex blivit arbetslös eller tagit examen. Det finns olika aspekter på hur stor andel man skall låta rotera i denna typ av undersökningar.
|
