|
|
|
Surveymetodik
Vad är surveymetodik?
För att göra en bra statistisk undersökning måste man kunna mycket om olika delar.
Som man frågar får man svar
Det finns många exempel på hur man kan få olika svar beroende på hur frågan formuleras eller vem som ställer frågan. Vid en medicinsk studie, där man ville mäta styrkan hos äldre män genom att be dem dra så hårt de kunde i en spak, visade det sig att männen drog kraftigare när mätningen gjordes av en kvinnlig sjuksköterska än en manlig. Nedan finns ytterligare några exempel och många fler exempel ges i kursen.
Att svara eller inte svara beror på frågan
Ett annat problem är bortfallet. Ett exempel på vad teorin säger är följande. Ofta lämnar erbjuder man dem som svarar en belöning för deras deltagande. Det har visat sig att man istället bör ge alla en mindre present redan när de tillfrågas som de får behålla oavsett om de svarar eller ej. Anledningen är att när folk erbjuds t ex en trisslott för att delta tycker många att det är en för liten ersättning för så mycket arbete och bestämmer sig för att avstå. Att man svarar om man får en present beror på något som kallas reciprocitet dvs man vill vara snäll mot dem som är snälla mot en själv. Teorin för deltagande i en undersökning bygger mycket på psykologiska modeller men också handfasta undersökningar t ex om när folk är hemma och kan nås per telefon.
Mörkertal
När man vill räkna något t ex antalet trafikolyckor eller husdjur i Sverige är det ofta svårt. En statistik innehåller t ex bara polisanmälda trafikolyckor, en annan antalet olyckor där försäkringsersättning betalats ut och en tredje kan innehålla antalet personer som vårdats för trafikskador på sjukhus. Men det är svårt att få en bra siffra på antalet olyckor. En olycka kan ingå i noll, en, två eller tre av dessa källor och ibland till och med flera gånger (en olycka kan medföra flera skadade). Hur kan man komma tillrätta med dessa problem? Du kan t ex fundera på hur man skall mäta hur stor andel brott som klaras upp. Tänk då på att t ex fortkörning är ett brott, som inte klaras upp om bilen inte fastnar i en fartkontroll.
Granskning
När uppgifterna kommer in brukar man ofta granska uppgifterna för att se om de kan vara riktiga. Ett vanligt fel är t ex att många svarar med månadsinkomsten när man vill ha årsinkomst eller att stora företag ger omsättningen i tusental kronor eller miljoner kronor istället för kronor som det står i blanketten. För några år sedan påverkades den preliminära statistiken på BNP på grund av att ett större svenskt företag hade omorganiserat och därför redovisade även produktionen i sina utländska dotterföretag när de tillfrågades om produktionen i Sverige.
Kursen innehåller mycket om hur man behandlar denna typ av problem. Nedan kommer ytterligare några exempel
Svårare att "anpassa" sanningen i besöksintervjuer än på telefon?
(St Pierre and Béland, 2005)
Ett slumpmässigt urval av personer fick frågor om längd, vikt, om de är fysiskt aktiva och om de röker. Datainsamlingsmetod (besök och telefon) varierades slumpmässigt. På telefon är flera i bra form än i besöksintervjuer.
| Besök | Telefon
|
| Överviktig (beräknad utifrån längd och vikt) | 18% | 13%
|
| Svarande säger sig vara fysiskt inaktiv | 42% | 34%
|
| Rökare (20-29 år) | 37% | 28%
|
Gör ordningen på frågorna någon skillnad?
(Tourangeau, Rasinski och Bradburn, 1991)
Slumpmässigt utvalda personer fick frågan om de var gifta. De som var gifta fick två följdfrågor. En var om intervjupersonen är lycklig i största allmänhet. Den löd:
Taken altogether, how would you say things are these days? Would you say that you are very happy, pretty happy or not too happy?
Den andra frågan löd:
Taking things all together, how would you describe your marriage? Would you say that you are very happy, pretty happy or not too happy?
De två frågornas ordningsföljd varierades slumpmässigt. Kanske tankar på äktenskapet sänker lyckan?
| Andel som svarar "very happy" på frågan om lycka i största allmänhet
|
| Frågan om lycka i äktenskapet först | 34%
|
| Frågan om lycka i största allmänhet först | 40%
|
Har svarsalternativen betydelse?
Ett slumpmässigt urval av gymnasister i tredje året fick i en postenkät frågan om de hade planer på att fortsätta på högskolan. Frågan löd:
Har du planer på att börja läsa på universitet eller högskola inom de närmaste tre åren?
På den gamla blanketten svarade 51% att de hade det. På den nya blanketten hade 61% sådana planer. Observera även skillnaden mellan könen. Killarna verkar mindre känsliga för skillnaden i frågealternativens lydelse.
| Gammal blankett | | Alla | Män | Kvinnor
|
|
| Ja
Nej
Jag har inte bestämt mig än
| 51
23
26
| 44
31
25
| 58
15
27
|
| Alla | 100% | 100% | 100%
|
| Ny blankett | | Alla | Män | Kvinnor
|
|
| Ja
Nej
Vet inte
| 61
23
16
| 52
26
22
| 70
19
12
|
| Alla | 100% | 100% | 100%
|
Förändringen i svarsalternativen kan förklara skillnaden i svarsfördelning. De nya svarsalternativen:
Ja - Nej - Vet ej
utgör en mer balanserad uppsättning alternativ än de gamla svarsalternativen:
Ja - Jag har inte bestämt mig än - Nej.
'Vet ej' är ett klart uttryck, medan 'Jag har inte bestämt mig än' är ett mer vagt och otydligt uttryck. Vad har man bestämt sig för? - att läsa vidare allmänt, eller för vad man ska läsa, om man läser vidare… Det mer vaga uttrycket kan stå för ett 'Njaa… ' och väga över åt endera hållet, det 'glider' mellan Ja och Nej. I de nya svarsalternativen skärps frågan. Då frågan skärps är det fler som väljer Ja. Färre väljer 'vet ej' än 'Har inte bestämt mig än'.
Även svarsalternativens ordning kan ha styrt hur intervjupersonerna svarade.
'Ja - Nja (Jag har inte bestämt mig än) - Nej', beskriver mer en glidande skala, medan 'Ja - Nej - Vet ej' ger tre mer klart åtskilda alternativ.
På den nya blanketten följs 'vet inte' av ett tydligt avbrott, 'tack för ditt svar, skicka in blanketten till SCB'. Det skulle möjligen kunna förmodas ge en högre andel eftersom svarande kanske kan tänkas vilja slippa fylla i resten av blanketten. Så fungerar det dock vanligen inte för välgjorda blanketter och andelen 'vet inte' blev heller inte stor. Välgjorda blanketter brukar locka uppgiftslämnaren till fortsatt deltagande när han eller hon väl börjat fylla i den.
|
